söndag 10 januari 1999

Elak docka, Kalle Ankas pocket och maskar

I natt drömde jag att jag kollade runt på min pappas vind, för att leta efter något han behövde. Då hittade jag ett halvgömt hål i väggen, där det låg en ganska stor träask gömd. Det syntes att den inte varit rörd på mycket länge, mycket spindelväv och spooky-känsla över den. Den hade otroligt vackra mönster och det var uppenbart att en mycket skicklig hantverkare hade jobbat länge med den.

Jag hörde att det skrapade och rispade innuti.. jag blev skiträdd men måste naturligtvis öppna den. Där låg en docka, en mycket enkel tygdocka med ditritat hår och ditritade kläder. Den såg mycket mycket elak ut, och försökte hela tiden ta sig ur lådan. Har ingen aning om vad som hade hänt om den tog sig ur, men jag kände på mig att det inte skulle vara bra, så jag var tvungen att försöka trycka ner den hela tiden.

Samtidigt försökte jag få ut de andra grejjerna som låg där, t ex några Kalle Ankas pocket som innehöll massa massa pengar. Jag tog pengarna, stängde lådan med möda och gick ner till familjen.

Då ville pappas fru Catrin att jag skulle hjälpa henne att gräva upp jord, "självklart" för att få upp maskar att kunna meta med senare. Vi grävde i deras blomrabatter och fick verkligen upp massor MASSOR med feta daggmaskar som kryllade överallt. Nästan mer maskar än jord. Men jag blev lite irriterad på Catrin som slarvade med att rensa bort jorden, innan hon slängde ner dem i den stora hinken vi skulle fylla. Så det var typ 50/50 jord och maskar, vilket var jättedumt "så klart".

Jag började rensa bort jorden med ett durkslag, ni vet en sån där man häller bort vattnet från spaghetti med. Det gick jättebra, förutom att när jag fått hinken full med bara maskar, så var durkslaget fyllt med massa spaghetti. Spaghettin var jordig och ofräsch, men jag var tvungen att äta upp den - vilket var lite jobbigt.

Då kom jag helt plötligt på att jag måste gå upp med pengarna till vinden, för ligger inte de i Kalle Ankas pocketarna så kan dockan rymma! På något sätt var det så att pengarna hindrade locket på asken att gå upp. Så klart.. ööh. Men istället för att vara smart å lägga dit papper istället, lade jag tillbaka pengarna och kämpade med dockan igen. Jag lade hela skrinet i en större kista och låste noga. Jag minns att jag tänkte att jag skulle vilja ha den kistan som nattduksbord hos mig och Jesper, men det går ju inte med den elaka dockan i!

När jag kom ner igen, ställde jag mig på balkongen och tittade ut över området. Då kom mamma dit och gav mig en present: en slags fackla som såg ut som en halvskalad banan på en lång pinne.. Jag blev JÄTTEGLAD och skickade ner mamma till trädgården nedanför balkongen, så att hon kunde sätta dit facklan. Jag ville ha den antingen nära vägen eller nära dörren, men hon ville ha den mitt i gräsmattan.. så hela resten av drömmen var ett gräl mellan min mamma och mig om var vi skulle placera den jävla facklan ;)

Minns inte mer eller fler drömmar *le*

lördag 9 januari 1999

Dunk, plastband och adrenalin

Jag drömde nåt annat för några nätter sedan, en otroligt lång och invecklad dröm, minns dock inte mycket.. Det var som nån slags "dunk-lek" men på blodigt allvar.

Man började i ett hyreshus, i källaren. Man visste att motståndarna fanns i samma hus, i samma källare, så det gällde att springa som fan och gömma sig någon annanstans i hyreshusområdet. Området och husen såg väldigt typiska ut, inte något fräckt alls, bara grå betong. Ganska likt Hässleholmen i Borås när jag bodde där för typ 10 år sedan ;)

Jag sprang iväg ut på gården mellan alla hyreshus, och gömde mig mellan några hyllor. Hyllorna var stora, långa och höga. Precis som på ett stort lager. De förvarade rullar av plastband.

Minns ni på dagis/lekis de där centimeterbreda plastbanden i olika färger som man använde till massa saker, som att fläta etc.? Massa sådana rullar låg i dessa hyllor. Jag gömde mig bland de röda och tog några, för jag "visste" att jag skulle få användning för dem någon gång. Använde dem aldrig.

Sedan startade jag en eld i en av hyllorna, så att jag skulle uppbehålla mina förföljare.. de jobbade som fan med att släcka elden medans jag sprang vidare. Mycket ofta sprang man in i andra hyreshus och kollade ut på balkongen, blev upptäckt och fick fly vidare. Alla hus och lägenheter var tomma och olåsta, mycket kul att springa runt där faktiskt.

Hela drömmen gick ut på att man sprang och gömde sig, kollade i kikare på de andra som förföljde en, etc. Otroligt rolig lek, adrenalinet pumpar och hjärtat bankar. Vad som skulle hända när de tog fast en visste jag inte, men illa måste det ha varit, för fan vad rädd man var!

Etiketter: , , ,

fredag 8 januari 1999

Glashögskola, helikoptrar och mördarrobotar

Jag drömde ganska intressant för några dagar sedan. Jag drömde att jag gick runt på vad som såg ut att vara en högskola, stor och vacker. Mycket ljust trä och glas, och vackra trappor som gick kors och tvärs över den stora "hallen" som hade mycket högt i tak. Taket var av glas och det var mycket ljust överallt.

Jag var uppe på en av trapporna, bland alla intellektuella människor som bar runt sina böcker med mycket värdighet. Jag tittade ner mot ingången, stor och mäktig port av ljust och bastant trä.

Där kom det in en kille, som några försökte hindra, och började skjuta folk med ett maskinvapen - vad fan det nu heter, ni vet "ra-ta-ta-ta-ta-ta". Folk kastade sig åt sidan för att komma undan medans några försökte stoppa honom, men de blev så klart nedmejade.

På något sätt lyckades jag ta mig ut genom huvudingången till salen utanför som såg ut som ett stort köpcentra, fast utan affärer, mao bara massa våningar och glasrum och trappor mm. Där sprang jag ut, tillsammans med några andra som jag minns från resten av drömmen.

Man hörde en helikopter närma sig och helt plötsligt hörde man "ra-ta-ta-ta-ta" igen, men denna gången ovanifrån, och glastaket i denna salen krossades. De i helikoptern började peppra folk på marken, blod, lik och panikslagna människor överallt. Ljud av glas som krossas, människor som skriker och "ra-ta-ta-ta-ta" - hela tiden.

Vi sprang vidare till ett ställe (man hade några portar att välja mellan) där jag skulle möta min mamma, men när vi gick igenom den porten var vi inne i en byggnad man kan jämföra med globen i sthlm. Formen asså. Innuti såg det ut som ett hypermodernt, eller nästan framtida kontorshus. Mycket Sci-fi..

Massa massa övervakningskameror överallt, och robotar (mycket lika robotarna i Terminatorfilmerna) som sakta men säkert gick omkring och kontrollerade att inga människor gömde sig där inne. Så fort de såg en människa sköt de honom/henne.

På något sätt lyckades folk gömma sig här och var, t ex i själva inredningen, som såg ut som stora stora diamanter. Där gömde sig några. Men hela tiden hittade robotarna och kamerorna (som oxå sköt) folk som de sköt.

Ett tillfälle minns jag extra noga, då jag såg och hörde från mitt gömställe, att en robot gick förbi och kollade på "diamanterna" där några av mina vänner låg gömda. Han tittade på dem, och gick sedan vidare och sa "Nej här var det inga". Då började människorna hoppfullt titta ut, vilket roboten var beredd på och sköt alla som tittade fram.

Jag minns även att jag då och då såg nån av de jag sprang ut ur "skolan" med, här och var. De sprang och gömde sig, sköts eller låg döda där jag gick fram.

Jag bytte gömställe hela tiden, för att jag märkt att robotarna alltid kollar samma runda, så jag kunde räkna ut var de skulle kolla härnäst. Då kunde jag gömma mig på det senaste stället de kollade. Vid ett tillfälle hittades jag, och fejkade då att jag var sjuk. Jag sa att jag hade en sjukdom som gör att jag somnar helt plötsligt när som helst, var som helst, och att jag hade råkat somna just där de kollade. Av någon anledning accepterade han min förklaring och gick vidare.

Hela tiden hörde man skott och såg och hörde robotar gå runt och skjuta folk. Helikoptrar var överallt utanför denna byggnaden och sköt.

Helt plöstligt kraschade en helikopter in precis ovanför mitt huvud och krossades mot marken (jag flyttade mig så klart) med en otrolig smäll. Propellern högg av huvudet på minst 30 robotar som stog nära, vilket resulterade i kvävda skratt och förvånade men glada rop runt omkring mig. Dessa rop resulterade så klart i att alla som blivit upptäckta sköts..

Resten av drömmen gick ut på hur jag skulle ta mig därifrån, och att undvika alla kameror och robotar. Jag minns inte om jag kom därifrån, eller om jag vaknade mitt i. MEN, jag visste hela tiden, dels i drömmen men även efter, att jag var tvungen att skriva ner drömmen så jag inte glömmer den - för det var en av de häftigaste jag drömt.. :)

Etiketter: , , , ,

torsdag 7 januari 1999

Varnande gräs, eldkastare och Saab 900

Jag minns bara några småsnuttar ur en av drömmarna (för er som inte vet: jag drömmer alltid mycket och i detalj om nätterna):

Jag är på väg hem till en kille, antingen är det min pappa, min vän Marcus, min vän Martin eller min pojkvän Jesper/Rude, det varierade i drömmen (de är INTE lika varandra). När vi går där på gatan mot huset tittar jag på det och blir förtjust över hur stort och häfigt det är. Gatan är en tre meter bred grusväg, och mellan oss och huset finns en kraftig, gammal, mossig stenmur. Muren är ungefär lika hög som jag är lång (jag är 1,78) och där den slutar börjar husets stora tomt. När jag ser ut över tomten samtidigt som vi går mot porten in till gården, ser jag att gräset försöker varna mig på något sätt, det är som om grässtråna är små olyckliga andar som vajar oroligt över att jag går så nära huset - jag borde tydligen inte vara där..

När vi kommer fram till porten (stooor, mörk, kraftig och övervuxen med olika klätterväxter) märker pappa/Marcus/Martin/Jesper att han glömt nyckeln till det stora, mörka hänglåset, så han måste spränga låset för att vi ska kunna komma in. Han tar då, självklart, slangen med eld och skruvar ihop den med slangen med vatten - det öppnar ju så klart låset (ööh..). Han säger till mig att akta mig, så jag springer en bit nedåt gatan och tar skydd bakom en ful gammal Saab 900. Då ser jag att avgasrören som sticker ut från muren jämte porten, och muren mittemot killens tomt, börjar reagera på elden och vattnet. Het ånga och eld avlöser varandra, de "spottas ut" från rören - farligt. TUR att jag har den gamla Saaben att gömma mig bakom.

Det är det jag minns av den drömmen, tyvärr, jag hade väldigt gärna velat komma in i det stora gamla huset. Det såg ut som ett typiskt "spökslott" - älskar sånt..

Etiketter: , , , ,

onsdag 6 januari 1999

Piercing, Kristus och köttsår

Inatt drömde jag att jag hade en piercing rakt igenom handleden, som kristus på korset typ (som om han någosin funnits, bah). När jag sedan somnade (i drömmen asså) och vaknade igen hade kroppen börjat stöta bort piercingen, så den hade kluvit handen rakt av. Jag hade ett bamseköttsår, men "det var ingen fara", det var "bara att linda om såret med ett snöre" så blev det bra igen ;)

Etiketter: , , ,

tisdag 5 januari 1999

Kulla, akvarium och mal

Bakgrundshistoria:

När jag växte upp var jag ibland hos ena föräldern, å ibland hos andra. Min mamma bodde då i "Kulla" som det hette, lite utanför Målsryd, lite utanför Borås. Jag bodde i det huset då och då när jag var mellan 2-10 år. Det var ett ganska stort hus mitt i bushen - å jag älskade det huset! Gammalt å MÖRKT, bruna väggar, eller av mörkt trä *älska*

Drömmen:

Hur som helst, jag drömde att jag var i det huset och gick omkring och mindes den tiden - det var allt. MEN, huset var så jävla extra coolt. Mitt problem nu är att jag inte har en aning om hur jag ska beskriva det.

Jag visste i drömmen att det var en dröm, och jag tänkte "helvete vad jag minns bra, det ser ju EXAKT ut som när jag bodde här, med alla små detaljer!". Naturligtvis var det inte alls så, men det trodde jag ju i drömmen.

Jag gick runt i de olika rummen, mååånga rum (många fler än det var på riktigt). Många såg riktigt vanliga ut, som de flesta sovrum. Men andra var otroligt udda. Som ett jättestort rum. Det var uppdelat av stora massiva träbokhyllor med gamla böcker i, och blev på så sätt några mindre rum.

Ett av de mindre rummen innehöll ett STORT akvarium med en bamsemal i, som simmade runt och såg grym ut. Akvariet var väldigt grumligt och såg ut mycket som vattnet i en av mina förut nedskrivna drömmar (den med en damm i en skog), med kvistar, alger och andmat.

En annan del av rummet var ett vackert vardagsrum med kraftiga träbord och trästolar som var vackert formade och snidade. Där fanns även stora och halvstora grönaktiga glasskålar med vatten i, de var täckta med svarta fiskenät.

I en annan del av det stora rummet fanns en stor gammal stubbe med en dörr i. Den undersökte jag lite närmare för att jag kände att jag kom ihåg ngt viktigt med den. Jag försökte få upp dörren, men förgäves - den var spärrad från insidan. Men då mindes jag att jag kunde pilla upp spärren i en glipa i dörren och kunde komma in. Där inne var ett så litet utrymme att jag inte ens kunde få in huvudet, men tydligen var detta mitt lilla hemliga gömställe när jag var liten (bullshit) och jag var amazed över att jag hade kunnat få plats där.

Ärligt talat, denna drömmen går inte att beskriva för de som inte var med.. eh.. mao ni som läser ;) helt enkelt var den full av massa coola saker och coola känslor och coola detaljer, även coola lukter (mest lukter av damm, böcker och annat myyysigt).

Så, här slutar jag min meningslösa berättelse, jag får berätta när jag drömmer ngt som går att förklara (kommer det någonsin hända? ;p)

Etiketter: , , , , ,

måndag 4 januari 1999

Konsert, andmat och död flicka

Det var en gång ett katt som aldrig kunde sluta besvära folk med sina drömmar ;p denna gången är den inte ens så klar som den brukar vara, men jag skriver ner det jag minns.

Första delen utspelar sig på en konsert. Jag och Rude-min gick dit, jag som back stage-arbetare, å han som fan (asså han gick inte dit "som fan" utan som ett fan som vill se sin idol ;p). Jag visste i drömmen vem det var som sjöng, men nu är jag osäker. Tror det var en blandning mellan Beck, Tomas DiLeva och sångaren i Blur eller nåt, i utseendet asså. Musiken var odefinierbar, kanske liknade den en blandning mellan Beck och DiLeva oxå. Hur som helst, jag skulle ta hand om allt backstage, men egentligen (mina drömmar är lite virriga) skulle jag ta hand om denna sångare, låt oss kalla honom Bleck DiLeva.

När han skulle starta showen så skulle han stå i en pose, som liknar brygga, med ansiktet mot publiken. Jag var orolig för honom för att han har så dålig rygg, så jag tjatade på honom: "stå inte så! Slappna av mer, nej inte SÅ! Akta RYGGEN!" och så vidare. Men, han gjorde ändå som han ville. Han blev jätteröd i ansiktet av ansträngning.

När showen startade så gick jag åt sidan, och upp på en sån där kamera som "flyger" över publiken. Den såg mer ut som en Lisebergsåkattraktion som har många armar ni vet, fast med bara en arm. Där längst ut satt jag, medans kameran åkte fort som sjutton över publiken, ner mot publiken, upp igen, in mellan träden, tillbaka etc. Fort som fan. Härligt!

Alla andra som klättrade upp på den (nu var jag helt plötsligt en av publiken som hade klättrat upp på kameran för att se bättre) flög iväg av centrifugalkraften som små vantar, medans jag satt kvar, stadigt och njutande. Att folket som flög av skadade sig eller dog bekymrade mig inte alls, ingen annan heller, för så "brukar det vara".

När jag satt där uppe spanade jag efter Rude ibland och såg honom stå och prata med nån tjej och kyssa henne då å då. Jag tänkte bara "jaja, när han ser hur häftig jag är här uppe så vet han att det är mig han vill ha", för jag var ju SÅ tuff!

Senare i drömmen gick jag in i skogen och virrade runt, det var en jävligt cool skog! Tjocka, mörka bamseträd med lianer slingrandes upp på dem. Trädkronorna var så stora, täta och mörka att inte mycket solsken kom in mellan bladen - vilket gav skogen en härlig, mystisk atmosfär :)

När jag gick runt där kände jag helt plötsligt hur en dragningskraft drog i mig, å då menar jag inte lite grann utan den drog i mig som om jag höll i kopplet till en BAMSE-hund som inte fått lukta på alla träd ännu.

Dragningskraften drog mig till en gömd sjö, som låg i/mellan gamla ruiner efter ett inka-/mayatempel. Man kunde inte se bottnen i sjön, eftersom så mycket grenar, mossa, löv och annat hade fallit i sjön. Det var riktigt vackert hur man såg gamla ruttna grenar med mossa på ligga under ytan huller om buller, med några små andmatblad (små små gröna blad) på ytan. Man kunde riktig känna den döda stämningen och det var som om ett lik i vilken sekund som helst skulle stiga upp till ytan.

Men istället drog dragningskraften ner mig i sjön, eller snarare ut på kanten så att jag själv föll ner i sjön. Jag plaskade och kämpade för att komma upp, det var lite läskigt att känna sjögräset runt anklarna och se grenarna under vattnet som liknade silhuetter av människor som räcker sig efter mig.

När jag väl kom upp stod en liten flicka där, jag kände igen henne från någonting/någonstans men kunde inte placera henne riktigt. Hon hade otroligt blek hy och kolsvart långt hår som hängde ner över ansiktet, axlarna och ryggen. Hon var lugglös och hade en ungefärlig mittbena, var rufsig och hade mossiga grenar i håret. Man kunde se att hon gråtit länge och kraftigt. Hennes före detta vita klänning var trasig och hade fläckar här och var, dels efter gräs/mossa och smuts men även efter blod.

Hon vände sig om och gick in bland ruinerna och jag följde efter som en zombie. Hon satte sig ner vid något som såg ut att ha varit en eldstad i stugan (nu var det en stuga, inte tempel) och började gråta igen, sedan lade hon sig ner i den och kurade ihop sig till fosterställning.

Jag fattade med en gång det uppenbara (eh?) att hon var en våldnad efter en flicka som blivit mördad och nedgrävd här, så jag började gräva och gräva och gräva..

..gräva och gräva och gräva..

Men aldrig kom jag någon vart och drömmen tog slut där, utan att jag fann någonting.

När jag vaknade visste jag vad som hänt flickan, utan att jag kunde minnas att jag drömt om det. Hon hade bott i stugan med sin mamma, på 1400-talet eller någonting, de var fattiga men lyckliga. Sedan kom en vandrare och slog sig ner i stugan med dem, de tog hand om honom för de trodde gott om alla. Han utnyttjade deras gästfrihet och mördade sedan dem båda, med deras egen spiskrok. Han krossade alla ben i kroppen på dem, innan han mördade dem och grävde ner dem under eldstaden i stugan. Ingen hittade dem någonsin eller ens visste att de funnits eller var borta.

Vad jag fått detta ifrån har jag ingen aning om, det var något jag bara "förstod" när jag vaknade..

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

söndag 3 januari 1999

Smurfsex med Ernst Hugo Järegård, prickig känguru och bi i koppel

Jag fattar inte, varför drömmer jag alltid så konstigt?? När folk berättar om sina konstiga drömmar berättar de om att deras mamma var med i drömmen eller nåt sånt "konstigt", medans jag drömmer om prickiga kängurur och annat knäppt.

Som nattens dröm:

Jag drömde att jag och Rude skulle på en utställning på Liseberg. Den handlade om smurfsex. Ja smurfar, ni vet de där små blå som är höga på svampar.

Man gick in i en lokal, i en labyrint, och följde en slags "story" i bilderna och figurerna, som handlade om ett smurfpar som blev kära, ihop och hade sex. Mot slutet gick drömmen över till att vara en inspelning av en film om dem. Den slutade med att killsmurfen, som snarare såg ut som Ernst Hugo Järegård, kysste kameran - det skulle antagligen föreställa att han kysste henne, smurftjejen, när man sedan tittar på filmen asså. Det såg ut som i Blink 182s video då en av dem kysser kikaren, ni vet. Jätteäckligt när Ernst Hugo gör det, jag lovar..

Jaja, iaf. När sedan "föreställningen" var slut, så skulle man ut. Var fan är utgången då? Jo en trappa ner i underjorden. Dit går man ju då. Mörkt, kallt och ashäftigt. Stentrappor med röd matta i mitten, väggar som ser ut som i en gammal borg, med små facklor - häftigaste jag inte varit med om.

Till slut kom man till ett ställe där gången delade sig i tre, var fan skulle man gå då? Inga skyltar, ingen hint om vart man ska ta vägen - fan oxå. Jaja, vi (som nu var mamma, pappa, Jesper och jag) gick in i gången till höger, den såg mest använd ut. Vi gick och gick, å så kom vi fram till dörren! Men den ledde förståss inte ut, utan in i en liten gömd stuga.

Familjen som bodde där blev så klart lite paff över att få besök bara så där. Men de tog emot oss som om de kände oss, vid det laget hade vi glömt att vi försökte ta oss ut.

Familjens inredning var tuff: stubbar som stolar, stegar som bord och annan cooool inredning. De hade en del djur oxå, i sin hage (ibland var vi nämligen utomhus igen - öh): hundvalp (golden retriever), fläckig känguru (färgerna var gult och rosa), liten shetlandsponny och massa massa bin.

Jag och dottern i familjen gick omkring med valpen på ängen, medans de andra gick på upptäcksfärd med resten av familjen. Valpen brukade äta björnnötter/paranötter (mörkbruna, stenhårda, björnkloformade nötter - vet ni vilka jag menar?) varje dag, som tydligen var giftiga så han blev sjuk en kort stund varje dag. "Inget att göra ngt åt" sa familjen med en ledsen min.

Då kom min superpappa uppfinnaren fram och bad om en plastpåse. Han fick en plastpåse, som snarare såg ut som en sån där magsäck indianer brukar använda för att hämta vatten i. Han hämtade olja, som såg ut som dressing, ur oljebrunnen (vaddå, har inte ni en sån?) och fyllde hela påsen med oljan. Sedan tog han valpen, stoppade ner honom i påsen, och skakade runt. Speciellt "tvättade" han valpen noga vid mungiporna. När han var klar sa han att valpen inte skulle vara allergisk (för det var tydligen vad han var) mot björnnötter mer. Familjen var SÅ tacksam!

Fan va duktig min pappa är.

När jag då gick vidare mot huset med dottern, fastnade ett bi i min "lugg", det flög omkring med en liten hårtuss som om det vore ett koppel. "Vad gulligt!", tänkte jag. Biet fick så klart panik, trasslade in sig ännu mer och mamma blev hysterisk. Hon var rädd att det skulle sticka mig, medans jag var lugn och bara stod och fnissade åt hur roligt biet såg ut.

Hon hällde lite honung över pannan på mig, för det hjälper ju (eh?), så att biet klibbade fast på min nos. Biet fick så klart mer panik och stack min lilla nos.. när vi väl fick bort biet var den jättestor och röd, men jag bara log över att jag äntligen blivit stungen! Det har nämligen aldrig hänt mig. Jag tyckte det var konstigt att det inte gjorde ont.

När vi hade spenderat hela dagen hos familjen var det dags att gå hem, då glömde jag saker hela tiden, min tröja hittade jag inte, mina skor var borta etc etc. Men så klart hade jag dem med mig egentligen (eh?) för till sist märkte jag att jag hade allt på mig och med mig. Så gick vi därifrån och allt var bra!

*

När jag vaknade efter detta mådde jag bättre än jag någonsin gjort på morgonen, de flesta vet hur hemskt morgontrött jag är. Jag var pigg kvart i 7, gick upp, gick till köket och gjorde "frukost" (kräm med mjölk) till Rude, och O’boj till mig och gick tillbaka till sängen. Vanligtvis är det han som ger mig O’boj för att jag ska komma upp alls, men nu fick jag chansen att vara lite snäll - å glad blev han :)

Men mest överraskad antar jag, hehe ;)

Så, här sitter jag, på världens bästa humör och kvittrar, när jag egentligen borde sitta å sura över att jag inte ligger i min säng och sover ;) Är inte livet härligt så säg?

Halleluja!

(örk ;p)

/Cat

Ps. Nej jag knarkar inte.

Etiketter: , , , , , , , ,

lördag 2 januari 1999

Antikbutik, Jävulen och incest

I natt drömde jag något väldigt knasigt - inte ovanligt när det gäller mig.

Jag var i en antikbutik och kollade på silversaker, jag fastnade för en antik silversamling med smycken och bestick och annat smått å gott.

Bara för att visa hur noga jag minns detaljer i mina drömmar kan jag beskriva att samlingen innehöll: salladsbestick som såg jättegamla ut, silver-Bismarksmycken, någon slags kaffepanna (öh?) å liknande. Allt var oputsat och såg därför extra illa ut - men fan vad jag ville ha det!

Jag som inte är intresserad av sånt alls IRL. Hur som helst så kostade den något jätterimligt som typ 2300 kronor.. eh.. iaf, jag sprang hem och tjatade på Jesper om att jag ville köpa den (av någon anledning hade vi delad ekonomi i drömmen - det har vi inte IRL) och fick tillslut som jag ville - för att han är ett offer (internskämt, hehe).

Jag gick tillbaka till butiken med en av mina nära vänner, låt oss kalla honom Bernt-Göran, för att köpa samlingen och ta hem den (väger ju en del).

Tanten förklarade då för oss att den kostade 9870 kronor, jag hade missförstått henne och blev förtvivlad. Men jag funderade ändå på att köpa den, tyckte jag kunde strunta i semestern vi höll på att spara till, eh.. jaja.. iaf.. sedan är det lite luddigt:

När tanten skrev kvittot så var det som om jag hade sålt min själ till djävulen - så som man ser det på film - tanten förvandlades till en häxa (otroligt vacker och otroligt elak) och skrattade sitt häxskratt medans omgivningen förvandlades, och rök kom in och läbbigt ljus och.. sånt. Jättemysko.

Men sedan var den delen av drömmen slut, det hände liksom inget mer spännande, utan det slutade med att jag och Bernt-Göran lade oss ner på en antik soffa som stod längs med en vägg (med astuffa tapeter!). Han halvsatt och jag lutade mig mot honom, typ låg halvt på honom (med ryggen mot honom). Då var jag helt plötsligt naken och han skulle "busa" med mig och låtsas som om han skulle göra närmanden, hans hand gled upprepande mot mitt.. mellanparti för att pilla.

Måste tillägga att detta är en gammal vän till mig som jag aldrig drömt om förut, vi är mer som syskon än kompisar, å känns liksom som.. incest att ens drömma om en sådan sak. Bläääk! ;p

Han skrattade generat och ursäktande varje gång jag slog bort handen, men en gång lyckades han "pilla in" sitt finger och jag spratt upp å skällde på honom (mest för att jag var generad över att jag var våt). Han borde ju inte göra så när hans flickvän, låt oss kalla henne Greta, är bortrest. Han skämdes och slickade på sitt finger och sa massa grova saker.. eh.

Ja, iaf, sedan när jag kom hem så hade jag massa kasst samvete, skulle jag berätta för Jesper eller ej? Jag berättade, han gjorde slut, och jag krossades å vaknade.

Hmm.. ja.. sådana är mina drömmar ibland.. eh ;)

Etiketter: , , , , , ,

fredag 1 januari 1999

Guds straff, muterade möss och malar

En dröm jag drömde för ett tag sedan, kom å tänka på den nu. Den är starkt förkortad, jag drömmer alltid med en massa detaljer, så jag måste förkorta lite:

Det bröjade med att jag var i en affär å gick mellan hyllorna, när jag gick i en "korridor" mellan hyllorna stod det en vacker tjej där som speglade sig oavbrutet i en svartglansig reklamskylt som hängde från taket. Jag tänkte inte mer på det än "jaja det räcker nu ytliga jävel" å gick vidare. När jag gick igenom den "korridoren" igen en lång stund senare stod hon fortfarande där å speglade sig. Tydligen gav jag ifrån mig ett nedvärderande fnys eller nåt, för hon blev skitförbannad å vräkte ur sig en massa svordomar och skällde på mig, att bara för att jag var ful å hemsk skulle inte jag missunna andra skönhet. Hennes mamma närmade sig (de var otroligt lika), och hon var oxå arg för att jag gett mig på hennes dotter. De båda predikade för mig om Guds straff och en massa andra religiösa saker. Tydligen tillhörde de en otroligt religiös sekt (det var inte kristendom och inte heller någon annan känd religion) och babblade på för att omvända mig. De sa även saker som att "du kan ju varken sy eller laga mat, hur ska du någonsin blablabla", det slutade med att mamman (som jag drömde hade varit tyst hela tiden, trots att hon oxå babblat) gav mig ett syset och sa att "det där kan du ju träna på" nedvärderande och så gick de.

Senare kom jag hem och hittade mina gamla möss (jag hade möss när jag var yngre) i ett terrarium i min garderob, de hade levt där sedan jag glömde av dem där för 10 år sedan (inte i verkligheten asså) och nu var de många, slöa, och en del var ihopväxta (de låg som i en slemmig puppa med ådror på utsidan) eller döda av misskötsel. Jag slängde dem i mammas papperskorg (nu var jag hos mamma plötsligt).

Senare var jag hemma hos min pappa, som egentligen var Rude (min sambo och kärlek), och kollade på hans fiskar. De var jättefula, men jag sa att jag tyckte de var fina. Jag gick in på toaletten och såg någa konstiga, små, gröna fiskar på sidan av handfatet i en liten, liten pöl av vatten och frågade varför de låg där. Rude/Pappa kom in å förklarade att de var ödlor egentligen, men med små små ben som knappt syntes - så han visade dem. Då tog jag upp dem allihop och stoppade dem i munnen. Han reagerade inte på det alls, utan gick ut. Men så kände jag att de rörde på sig i munnen (som om det var konstigt) så jag spottade ut dem i handfatet, men fick inte ut alla på en gång utan fick spotta många ggr (de simmade "mot salivströmmen" i munnen). Sist hade jag bara en kvar i munnen, som plötsligt var en mal (en sån som har en sugpropp till mun) som hade sugit sig fast på piercingen. Jag gapade å kollade hur den satt å försökte ta bort den. Då var den plötsligt en blodigel som bitit sig fast i tungan.

Där vaknade jag av klockan ;)

Etiketter: , , , , , , , , , ,